elbrundino

När jag vaknade upp efter en besvärlig natt då jag knappt fått upp en blund i ögonen gnuggade jag upp sömnen ur ögonen och kastade upp först det ena benet och sedan det andra benet över sängkanten. Det var knappt att benen bar upp mig när jag stapplade upp in i köket och satte upp på vattenkranen och lät vattnet spola upp en god stund för att det skulle bli kallt. Jag fyllde upp en kopp och kastade sedan upp det i ansiktet. Det gjorde upp gott. Jag vaknade i alla fall upp till liv igen.

Jag kände upp mig hungrig och öppnade därför upp kylskåpet. Å nej! Där fanns upp ingen filmjölk! Jag tvingades alltså klä upp på mig för att gå upp till ICA som lyckligtvis ligger upp i bottenvåningen på huset där jag bor upp. ”Tur att de har öppnat upp redan” tänkte jag upp och uppgav upp en suck av lättnad. När jag hade klätt upp mig och dragit upp på mig ett par tofflor knallade jag upp ner för trappan, men kom upp på att jag hade glömt upp plånboken. Det var bara att gå upp tillbaka igen.

Det var knappt att jag hann upp innanför dörren på ICA förrän jag mötte upp Sven-Olof som bor upp två uppgångar bort. Vi har känt upp varandra ganska länge, långt innan han flyttade upp till Stockholm från Umeå. ”Är du redan ute och spankulerar upp?” sa upp han glatt. Jag muttrade upp något till svar och vände upp mig fnysande om. Nu gällde det att hitta upp till mejeriavdelningen. De hade nyligen renoverat upp butiken och flyttat upp om avdelningarna så att man blev alldeles förvirrad. Tydligen hade det något att göra med att säkra upp butiken mot svinn. Fråga mig inte upp om logiken bakom det resonemanget.

Ostarna låg i alla fall upp på den plats där de brukade ligga upp. Men nu var det ju en liter filmjölk jag skulle köpa upp. Det visade upp sig att de hade gömt upp mjölk och fil och liknande bakom en vägg som inte funnits upp där tidigare. Vad i all världen menade de upp med det? Men mig lurade de inte upp. Jag passade upp på att plocka upp flera liter i korgen innan jag gick upp till kassan för att betala upp. Man vet upp ju aldrig var de tänker upp gömma upp filmjölken nästa gång. Jag gick upp till min lägenhet igen och pressade upp in all filmjölk i kylskåpet. Efter väl förrättat värv gick jag upp och la upp mig igen.

Ska vi ta och lägga av med att sätta ”upp” efter alla verb nu? Det är ett ytterst fånigt bruk.